Elegant Rose

Om semlan och fettisdagen

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg (då den serveras i ett fat med mjölk), är en slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning. 
Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning.
I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland heter bakelsen fastlagsbulle. 
Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen i större delen av landet. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I Skåne åts dock fastlagsbullen enligt traditionen enbart på fastlagssöndagen, senare även veckorna före. 
I dag börjar bageritillverkade semlor säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk. 

Fettisdagen (ordet är bildat av 'fet' och 'tisdag') kallas i Sverige tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. I Finland kallas dagen för fastlagstisdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har gett upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”. 

Hur det ska uttalas beror på vem man pratar med då det, av stavningen kan bli både 'fet-tisdag' och 'fettis-dag'. Andra väljer att kalla dagen semledagen eller semmeldagen. 
 
Dagen flyttar sig från år till år:
År                   Datum 
2011               8 mars 
2012               21 februari 
2013              12 februari
2014               4 mars
 
Förr fanns det bara "orginal" semlan, med innehåll av mandelmassa och grädde, pudrad med florsocker. Men idag finns det wienersemla och masssa andra semlor med olika smaker. Kanske är det för att det ska varieras i
smaker och färger på grädden.
 
(text från förra året)

Fettisdagen

Ni har väl tänkt och köpe minst en semla idag, eller? ;) Det är ju trotts allt fettisdagen.
 
En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg (då den serveras i ett fat med mjölk), är en slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning.
Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning.
 I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland heter bakelsen fastlagsbulle.
Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen i större delen av landet. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I Skåne åts dock fastlagsbullen enligt traditionen enbart på fastlagssöndagen, senare även veckorna före.
I dag börjar bageritillverkade semlor säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk. 

Fettisdagen (ordet är bildat av 'fet' och 'tisdag') kallas i Sverige tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. I Finland kallas dagen för fastlagstisdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har gett upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”. 

Hur det ska uttalas beror på vem man pratar med då det, av stavningen kan bli både 'fet-tisdag' och 'fettis-dag'. Andra väljer att kalla dagen semledagen eller semmeldagen. 
 
Dagen flyttar sig från år till år:
År                   Datum 
2011               8 mars 
2012               21 februari 
2013              12 februari
 
 
 
 
Förr fanns det bara "orginal" semlan, med innehåll av mandelmassa och grädde,
pudrad med florsocker. Men idag finns det wienersemla och masssa andra semlor 
med olika smaker. Kanske är det för att det ska varieras i
smaker och färger på grädden eller så är det för att "lura" barnen att äta semlorna. Vem vet;)

Lussekattens historia

Lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse, förr dövelskatt eller dyvelkatt, är ett bakverk av vetebröd som är starkt förknippad med Luciahelgen.
Lussekatten är en vetebulle som ofta är gulfärgad av saffran och med minst två russin som dekoration.
För längre sen bakades lussekatten för att hålla de onda makterna borta och tillkalla de goda krafterna.

Lussekatterna har inget med Lucia att göra som man kan tro. De bär på en äldre historia.
I Tyskland på 1600-talet fanns en sägen att ett förklätt Jesusbarn delade ut bullar till snälla barn för att skydda dom mot djävulen och samtidigt delade djävulen, i form av en katt ut smisk.
En annan sägen säger att ur folka mun var det under den katolska medeltiden då den heliga Nikolaus gick omkring och delade ut gåvor till barnen tillsammans med en djävulsfigur.

Om man kollar på den svenska lussekattens historia så talar många mytologer om bullen som en avbild av gudinnan Frejas favoritkatt. I gravlämningar från vikingatiden ska man ha hittat offerbröd som stödjer denna teori. Brödet ska även ha används för att blidka solens makter när mörkret är som djupast runt Lucia.

När jag läst runt på nätet verkar det som att det finns många olika historier om just lussebullen. Många olika historier om varför den just heter det, vad som hände i städerna och vad det var som gjorde att den fick heta det.

I Sverige började de rika äta lussekatter med saffran mot slutet av 1600-talet. Men bara i landskapen runt Mälaren, i Östergötland och på Gotland. När vi började fira Lucia på 1800-talet spreds lussekatterna över hela landet. Eftersom saffran var så dyrt för "vanligt" folk var det bara högt uppsatta folk som hade råd att använda en så exklusiv krydda. Det var på 1800-talet det blev en krydda som allt fler använde när de bakade sina lussebullar.
Så i äldre tid hade man inte råd att baka med saffranskryddan utan kokade upp vatten med socker och saffran, som penslades över de nybakade bullarna och de var då de var lussebullar med saffran.

Lite kul och veta:
Det krävs mellan 100 000- 150 000 krokusar som plockas och rensas för hand för att få ihop 1 kilo saffran.


Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
PokerCasinoBonus